Redovisningsgruppen Tyresö Gnesta

Redovisningsgruppen Tyresö Gnesta Redovisningsgruppen Tyresö-Gnesta består av tre härliga redovisningsekonomer, Pernilla Lövström, Jeanette Eveborn och Sofie Rydén.

Vi driver varsin egen redovisningsbyrå men samarbetar för att kunna dra nytta av varandras styrkor.

På kurs med SRF  i Grythyttan med Jeanette Pernilla och Jane. Utbildning och effektivitet 😊
06/09/2018

På kurs med SRF i Grythyttan med Jeanette Pernilla och Jane. Utbildning och effektivitet 😊

18/01/2018

Nya riktlinjer avseende friskvårdsbidrag öppnar för golf och ridning.

Lyxsporter och friskvårdsbidrag

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt att golfspel på pay and play-bana är en skattefri personalvårdsförmån. Skatteverket ger nu grönt ljus för friskvårdsbidrag som omfattar dyrare sporter som golf och ridning. Friskvårdsbidrag på högst 5 000 kr räknas enligt Skatteverket som en skattefri personalförmån.

Motion och friskvård

En arbetsgivare kan erbjuda sin personal skattefria personalvårdsförmåner i form av motion och annan friskvård som är av mindre värde och enklare slag.

Vad som menas med mindre värde har inte funnits fastställt som belopp, men ett vanligt årskort på gym har ansetts rymmas inom definitionen. Motion av enklare slag kan exempelvis vara gymnastik, styrketräning, bowling, tennis, fotboll och aerobics.

I förarbetena till bestämmelserna om skattefri motion sägs att bland annat sporter som kräver dyrbarare anläggningar och redskap inte omfattas av skattefriheten för enklare motion. Som exempel nämns golf, segling, ridning och utförsåkning på skidor. Utöver detta har det lämnats åt rättspraxis att bestämma gränserna för vad som räknas som enklare slag av motion. I förarbetena sägs dock också att vad som menas med enklare slag kan komma att förändras med tiden.

Skattefri förmån

Skatterättsnämnden (SRN) har i ett tidigare förhandsavgörande ansett att golfspel på pay and play-bana eller på driving range är motion eller friskvård av enklare slag och därmed en skattefri personalvårdsförmån (se 16:194). Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fann dock att frågan inte var lämpad att besvara via förhandsbesked, och undanröjde därför förhandsbeskedet (se 16:306).

SRN gjorde därefter en ny prövning av ansökan. Förutsättningarna var desamma men frågan hade konkretiserats och innehöll alla detaljer i ärendet. SRN konstaterade att golfsporten har genomgått en förändring. Det har blivit en ökad tillgång på banor som erbjuder pay and play-spel och spel på driving range. På en pay and play-bana och en driving range ges möjligheter att träna golfspel, utan att vare sig vara medlem i en golfklubb eller ha tidigare erfarenheter av golf. Även möjligheterna att hyra utrustning på banorna eller att köpa begagnade utrustningar har ökat.

SRN menade därför att den här typen av golfspel (pay och play-spel och driving range) bör kunna jämställas med sådan enklare slag av motion eller friskvård som är skattefri personalvårdsförmån (se 17:246).

Även detta förhandsbesked överklagades av Skatteverket.

Högsta förvaltningsdomstolen

Enligt HFD innebär inte lagtexten att det är uteslutet att även annan motion eller friskvård än sådan som är av ”enklare slag” skulle kunna vara skattefri. Huvudsaken är att hela personalen kan ta del av förmånen och att ingen behöver avstå på grund av avsaknad av t ex avancerad eller dyrbar utrustning. Vad som ansågs vara enklare slag av motion när reglerna infördes (på 80-talet) kan enligt HFD dessutom mycket väl bedömas annorlunda vid en prövning idag.

Enligt HFD är det skillnad på om förmånen är en naturaförmån (dvs en förmån som tillhandahålls direkt av arbetsgivaren) eller en förmån i pengar (t ex ett friskvårdsbidrag som betalas ut till den anställde mot uppvisande av kvitto).

Gäller det en förmån i pengar har det enligt HFD inte samma betydelse att förmånen är av enklare slag. Om en sådan förmån är av mindre värde och erbjuds hela personalen kan den vara skattefri oavsett om den anställdes kostnad för den aktivitet som bidraget används till är högre.

Skattefritt friskvårdsbidrag

HFD konstaterade att det aktuella friskvårdsbidraget utgår till hela personalen och att det är av mindre värde (4 000 kr i det här fallet). På det sätt det används (för golfspelet) är det därmed en skattefri personalvårdsförmån.

»Högsta förvaltningsdomstolen 4301-17

Friskvårdsbidrag enligt Skatteverket

Efter domen i HFD har Skatteverket gått ut med att friskvårdsbidrag på högst 5 000 kr anses vara av mindre värde och därmed en skattefri förmån. Enligt Skatteverket står det efter domen klart att friskvårdsbidraget får användas till sporter som tidigare klassats som lyxsporter på grund av krav på dyrare utrustning, t ex:
•golf (pay and play, driving range)
•ridning (lektioner på ridskola)
•utförsåkning (liftkort)
•segling (lektioner)
•sportdykning (lektioner).

Enligt Skatteverket får friskvårdsbidraget även användas för privatlektioner och personlig träning.

Det får dock inte vara fråga om aktiviteter som kostar mer än 1 000 kr per tillfälle. Det får inte heller vara fråga om t ex exklusiva anläggningar med spa etc (se 16:305).

Enligt Skatteverket ryms ett vanligt årskort på gym fortfarande i definitionen av mindre värde när det gäller förmåner som arbetsgivaren betalar direkt till anläggningen, dvs när det inte är fråga om ett friskvårdsbidrag. I det fallet skulle alltså ett högre belopp än 5 000 kr per person och år kunna vara godtagbart.

»Skatteverkets pressmeddelande 2018-01-15 samt uppgifter från rättsavdelningen

22/09/2017

Ni företagare håller väl koll på vad som händer, följande skatteförslag finns i budgetpropositionen

I årets budgetproposition finns förslag om bland annat sänkt skatt för pensionärer, personaloptioner, höjd SINK, utvidgat växa-stöd och ett bonus-malus-system för bilar.

Sänkt skatt för pensionärer

Regeringen föreslår en höjning av det särskilda grundavdraget för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år. Förslaget innebär att alla med en fastställd inkomst mellan 123 700 och 416 300 kr får höjt grundavdrag och därmed sänkt skatt med upp till ca 5 000 kr per år (vid en kommunalskatt på ca 35%). Ändringen innebär att den nuvarande skillnaden i beskattningen för pensionärer jämfört med löntagare (under 65 år) tas bort för inkomster i detta skikt. Den största skattesänkningen får pensionärer med en årsinkomst på ca 202 000 kr.

Följande skiktgränser och brytpunkter (se Skiktgräns och brytpunkt i Faktabanken) kommer att gälla för pensionärer 2018:

1

2

Skiktgräns 455 300 kr 662 300 kr
Brytpunkt 494 300 kr 694 900 kr

Enligt regeringen bör skatten för pensionärer sänkas ytterligare, och planen är att skillnaden i beskattning av löneinkomster och pension ska vara helt borttagen till 2020.

Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2018.

Skattereduktion vid sjuk- och aktivitetsersättning

Regeringen föreslår att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning ska få en skattereduktion. För sjuk- eller aktivitetsersättning upp till 2,53 prisbasbelopp (dvs ca 115 000 kr 2018) föreslås skattereduktionen vara 4,5% x kommunalskattesatsen. För den del av sjuk- eller aktivitetsersättningen som överstiger 2,53 prisbasbelopp föreslås skattereduktionen vara 2,5% x kommunalskattesatsen.

Skattereduktionen ska avräknas mot kommunal inkomstskatt, efter avräkning för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, jobbskatteavdrag, men före avräkning för underskott av kapital, ROT/RUT/RIT och mikroproduktion av el. Avräkning får inte göras från fastihetsskatt/fastighetsavgift eller statlig skatt.

Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2018.

Höjd SINK

Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (se 17:75) föreslås höjd från 20 till 25%.

Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2018.

Växa-stöd för fler företagsformer

Regeringen föreslår att även aktiebolag och handelsbolag ska kunna få nedsatt arbetsgivaravgift när de anställer för första gången (se 17:236).

Bonus-malus och ändrade bilförmånsregler

Regeringen föreslår ett bonus-malus-system för nya lätta fordon. Bilar med låga koldioxidutsläpp ska få en bonus vid inköpstillfället medan fordon med relativt höga koldioxidutsläpp får ett straff (malus) i form av högre skatt. På grund av dessa föreslagna regler vill regeringen också ändra beräkningen av bilförmånsvärdet. Läs om dessa förslag i artikel 17:237.

Slopad reklamskatt

Reklamskatten för annonser i dagspress och andra periodiska publikationer (idag 2,5%) föreslås slopad. Slopandet gäller inte annonsblad, kataloger eller program.

Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2018.

Sänkt moms på naturguidning

Momsen på visning av vissa naturområden föreslås sänkt från 25% till 6%. Reglerna ska gälla naturområden utanför tätort, nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden.

Förslaget skulle innebära att turguiders tjänster, t ex vid vandring, cykling, ridning, skridsko- och skidåkning, fisketurer, paddling och fågelskådning får ett undantag i momslagen som innebär 6% moms.

Ändringen föreslås träda i kraft 1 januari 2018.

Flygskatt

Regeringen föreslår att en flygskatt införs för resor med flygplan som tar fler än tio passagerare.

Skatten är 60 kr – 400 kr per passagerare beroende på slutdestination, och ska betalas av flygföretaget. Flygskatt ska dock inte betalas för barn under två år, transit- och transferpassagerare mfl.

Flygskatten ska varje år omräknas utifrån KPI (se Konsumentprisindex (KPI) i Faktabanken) och fastställas av regeringen.

Reglerna föreslås träda i kraft 1 april 2018.

Personaloptioner

Regeringen föreslår att förmån av personaloption inte ska tas upp till beskattning i vissa fall. Arbetsgivaren ska i dessa fall inte heller betala några arbetsgivaravgifter på förmånen. Läs mer om detta föreslag i artikel 17:242.

Avyttringstidpunkt vid konkurs

Regeringen föreslår att även utländska värdepapper ska anses avyttrade när det utländska företaget försätts i konkurs (istället för när konkursen är avslutad). Reglerna ska gälla utländska företag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening.

Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2018.

Höjt tak i sjukförsäkringen

Regeringen föreslår att taket i sjukförsäkringen höjs från 7,5 prisbasbelopp till 8 prisbasbelopp.

Ändringen innebär att maximal sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för 2018 höjs från 341 250 kr till 364 000 kr. Översatt till en månadslön höjs taket med 1 896 kr, från 28 438 kr till 30 333 kr.

Reglerna föreslås träda i kraft 1 juli 2018.

Förstärkt rehabilitering

För att underlätta rehabilitering av anställda föreslår regeringen att en arbetsgivare ska vara skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete om det kan antas att den anställde kommer att vara sjukfrånvarande under minst 60 dagar.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 juli 2018. Reglerna ska också tillämpas för en anställd vars arbetsförmåga den 30 juni 2018 har varit nedsatt under minst 60 dagar eller kan antas komma att vara nedsatt under minst 60 dagar. En plan för återgång i arbete ska då ha upprättats senast den 31 juli 2018.

En arbetsgivare kan få bidrag för att köpa utredningar som kan förebygga sjukfrånvaro eller underlätta för anställda att komma tillbaka i arbete vid sjukskrivning. Detta bidrag bör utvidgas och även omfatta ett stöd för planerande, genomförande och uppföljande insatser från en rehabiliteringsledare eller motsvarande. Regeringen kommer att återkomma med ett slutligt lagförslag gällande detta.

Läs mer om förslagen i artikel 17:194.

Energi- och kemikalieskatter

Regeringen föreslår följande när det gäller energi- och kemikalieskatter:
•En reduktionsplikt införs för låginblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränsle.
•Koldioxidskatten och energiskatten på bensin och dieselbränsle sänks.
•Höginblandade biodrivmedel skattebefrias.
•För 2019 och framåt görs en omräkning av skattesatserna för naturgrus, avfall och kemikalier i viss elektronik efter prisutveckling samt för naturgrus och avfall även efter reala inkomstökningar.
•Koldioxidskatten höjs för bränslen som förbrukas vid viss värmeproduktion inom EU ETS.
•Den lägre energiskattenivån på el som gäller vid leveranser av värme och kyla till nedsättningsberättigande ändamål utvidgas.
•Försäkranssystemet för energiskatt på el ersätts av avdrag och återbetalning.
•Återbetalnings- och avdragsbestämmelserna för energiskatt på el förenklas.
•Frivillig skattskyldighet för energiskatt på el utvidgas till att omfatta ytterligare förbrukningsändamål.
•Energiskattenedsättningen för elförbrukning i datorhallar utvidgas till att även omfatta mindre datacenter.

Personalliggare

Under 2017 kommer regeringen lämna förslag om att branscherna bilverkstäder, partihandel med livsmedel och kropps- och skönhetsvård bör omfattas av krav på personalliggare. Tanken är att de nya reglerna ska träda ikraft 1 juli 2018.

Ökat stöd för solceller

Regeringen föreslår att solinvesteringsstödet ökas med ytterligare 525 miljoner kr.

För att öka produktionen av el från solceller vill regeringen också höja investeringsstödet till 30% av investeringskostnaden (från dagens 20%) för hushåll som sätter upp solceller. För att undvika att köerna byggs upp på nytt ska stödets utformning och ansökningsförfarande ses över. Regeringen kommer att återkomma i dessa frågor.

Kommande förslag

I budgetpropositionen flaggar regeringen även för förslag som man har för avsikt att lägga fram senare:

Höjd skatt på kapitalförsäkring och ISK

Regeringen har planer på att höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto (ISK) och i kapitalförsäkringar. Kapitalunderlaget ska enligt det kommande förslaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 1 procentenhet i stället för som i dag med 0,75 procentenheter.

Förslaget bör enligt regeringen träda i kraft 1 januari 2018.

Skattetillägg vid rättelse

Under våren 2018 har regeringen tänkt återkomma med ett förslag om skattetillägg vid rättelser. Om det är lämpligt, bör skattetillägg kunna tas ut vid rättelser efter det att Skatteverket har informerat om myndighetens generella kontrollaktioner. Förslaget bör enligt regeringen träda i kraft 1 augusti 2018.

Slopad skattefrihet för privat sjuk- och hälsovård

Regeringen avser under 2018 att återkomma med förslag om att skattefriheten för förmån av privat sjuk- och hälsovård samt sjukvårdsförsäkringar ska slopas. Samtidigt föreslås utgifter för anställdas sjuk- och hälsovård samt sjukvårdsförsäkringar för anställda bli avdragsgilla.

Skattefriheten ska även slopas för vård och läkemedel utomlands. Sjukvård och läkemedel vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands ska dock fortfarande vara skattefria.

Reglerna bör enligt regeringen träda i kraft 1 juli 2018.

Skattereduktion för fackföreningsavgift

Enligt regeringen bör den tidigare skattereduktionen för fackföreningsavgifter (se 01:187) återinföras. Skattereduktionen föreslås uppgå till 25% av fackföreningsavgiften.

Förslaget bör enligt regeringen träda i kraft 1 juli 2018.

Ändrat reseavdragssystem?

Det nuvarande systemet för reseavdrag ska ses över. Enligt regeringen är syftet att i högre grad gynna miljövänliga resor och att minska skattefelet som är kopplat till reseavdragen. Regeringen nämner inte någon tidsram för översynen.

Ändrade regler för kupongskatt

Reglerna kring kupongskatt är föråldrade och i stort behov av översyn. För att få till ett effektivt, modernt och förutsägbart regelverk som är förenligt med EU så vill regeringen göra en översyn av kupongskattelagen.

Ränteavdragsbegränsningar, sänkt bolagsskatt mm

Regeringen avser under 2018 att återkomma med förslagen om ränteavdragsbegränsningar och vill införa en s k EBIT-regel (se 17:175). Avdragsbegränsningen ska enligt regeringen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten. Regeringen vill också införa särskilda skatteregler om finansiella leasingavtal för att hindra att leasingavtal blir skattemässigt mer gynnade än vanliga lån.

Enligt regeringen bör reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus ändras för att undvika att nyproduktion av bostäder påverkas negativt av ändringarna.

Schablonintäkten på periodiseringsfond bör enligt regeringen höjas.

En tillfällig begränsning av underskottsavdrag bör införas under två år. Tidigare års underskott ska få dras av med högst 50% av årets överskott. Resterande del av underskottet ska få rullas vidare.

Reglerna bör enligt regeringen träda i kraft 1 juli 2018.

Uppbyggnadsskede för aktiebolag

Regeringen har tidigare i ett pressmeddelande aviserat att reglerna om uppbyggnadsskede ska gälla alla, dvs inte bara näringsidkare utan också de som arbetar i sina egna aktiebolag (se 17:219). Regeringen avser att återkomma med lagförslag under 2018.

Karensavdrag

I en promemoria har regeringen tidigare kommit med ett förslag om att karensdagen vid sjukdom ska ersättas med ett system med karensavdrag (se 17:154). Förslaget om ett karensavdrag innebär att arbetsgivaren från den framräknade sjuklönen för sjukperioden ska göra ett avdrag med 20% av den sjuklön som skulle belöpa på en genomsnittlig veckoinkomst. Regeringen avser att återkomma med ett lagsförslag som ska kunna träda i kraft 1 januari 2019.

Minskning av karensdagar

För att förbättra de arbetslösas ekonomiska trygghet vill regeringen sänka karensdagarna i a-kassan från sju till s*x dagar. Regeringen avser att återkomma i denna fråga framöver.

Anställningsstöd

För att få ett enklare och mera enhetligt system bör dagens olika former av särskilt anställningsstöd ersättas med ett nytt särskilt anställningsstöd, så kallat introduktionsjobb. En förenkling av anställningsstöden skulle underlätta för arbetsgivare, arbetsförmedlare och arbetssökande.

Introduktionsjobb ska ersätta särskilt anställningsstöd inklusive det förstärkta särskilda anställningsstödet, traineejobben och instegsjobb. Nystartsjobben kommer dock att finnas kvar.

Stödet kommer att ha ett tak, en subventionsnivå och ett enhetligt handledarbidrag. Det nya stödet ska kunna kombineras med utbildning.

Regeringen avser att återkomma i frågan.

Beskattning vid arbete i Sverige

Regeringen anser att bestämmelser om beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige bör införas. Utländska företag som saknar fast driftställe i Sverige och som bedriver viss verksamhet härbör omfattas av bestämmelserna om skatteavdrag, registeringsskyldighet, F-skatt och uppgiftsskyldighet på samma sätt som svenska företag som bedriver motsvarande verksamhet.

Avsikten är att ett förslag ska lämnas under 2018 och att de kommande ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Idag har vi varit på kurs med BL och fått lite extra kunskaper och inspiration inför hösten 🌞
07/09/2017

Idag har vi varit på kurs med BL och fått lite extra kunskaper och inspiration inför hösten 🌞

05/09/2017

Viktigt att tänka på att föra körjournaler på bilar man har i verksamheten

Bilförmån vid bristfälliga körjournaler

Kammarrätten ansåg att två företagsledare hade bristfälliga körjournaler och att de därför skulle påföras både bil- och drivmedelsförmån. Värdet av förmånerna skulle därmed ingå i företagets underlag för arbetsgivaravgifter.

Bakgrund

Två företagsledare (makar) hade dispositionsrätt till företagets bilar. Företaget betalade allt drivmedel. Enligt företagsledarna användes bilarna endast i tjänstekörning och därför redovisades varken bil- eller drivmedelsförmån för företagsledarna.

Företagsledarna förde körjournaler där datum, mätarställning vid start och ankomst, gata och ort samt anteckningen ”jobb” framgått. Körjournalerna hade i efterhand kompletterats med mer information t ex med anteckningen ”inköp” samt en plats.

Skatteverket menade att dessa körjournaler innehöll brister som gjorde att det inte gick att visa att privat körning endast ägt rum i ringa omfattning. Skatteverket godtog inte att körjournalerna hade tillförts uppgifter i efterhand utan ansåg att bilförmånerna skulle ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter. Detta gällde även drivmedlet som företaget stått för.

Företaget överklagade Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten.

Presumtion för att bilarna använts privat

Enligt förvaltningsrätten framgick det av utredningen att de båda företagsledarna haft dispositionsrätt till företagets bilar. Därmed fanns det en presumtion för att företagsledarna hade använt bilarna privat i mer än ringa omfattning. Frågan var om körjournalerna kunde visa att det faktiskt inte förekommit någon privat körning eller att den i vart fall bara fall förekommit i ringa omfattning. Kammarrätten i Jönköping har i en dom (målnr 2069-04) uttalat att det krävs rejäla bevis för att undgå beskattning. Man kan i princip bara undgå beskattning genom att visa en tillförlitlig körjournal (se 05:250).

Bristfälliga körjournaler

Förvaltningsrätten kom fram till att körjournalerna i detta fall var utförliga men bristfälliga. Det saknades uppgifter om exakt adress och namn på företag eller personer som besökts och resornas syfte. Även om körjournalerna i övrigt var utförliga så var det inte möjligt att bedöma i vilken omfattning privat körning skett. Att enbart skriva ”jobb” kunde inte enligt förvaltningsrätten styrka att det rör sig om tjänstekörning. Att företagsledarna i efterhand har kompletterat information gällande detta var enligt förvaltningsrätten inte tillräckligt för att visa att det var fråga om tjänsteresor. Kompletteringarna hade ett lågt bevisvärde.

Förvaltningsrätten kom fram till att företagsledarna inte hade gjort sannolikt att privat körning endast skett i ringa omfattning och att de därför åtnjutit bilförmån. Bilförmånen skulle alltså ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter.

I RÅ 2010 ref 30 uttalade Högsta förvaltningsdomstolen att när en anställd haft bilförmån och arbetsgivaren dessutom betalat drivmedel finns en presumtion för att den anställde också haft en drivmedelsförmån (se 10:111).

Företaget hade enligt förvaltningsrätten inte kunnat visa hur mycket av drivmedlet som företagsledarna använt till privat respektive tjänstekörning. Även drivmedelsförmån skulle därmed ingå i underlaget för arbetsgivaravgifterna.

Kammarrätten höll med

Makarna överklagade beslutet till kammarrätten, som dock gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten. Både bil- och drivmedelsförmånerna skulle alltså ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter.

»Kammarrätten i Göteborg 4437--4438-16

Kommentar:

Domen har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen (2831--2832-17) som ännu inte meddelat om de ger prövningstillstånd.


Fakta

Körjournal

För att bevisa att en bil inte använts privat krävs en körjournal. Denna bör innehålla följande:
•Mätarställning vid årets början
•Datum, klockslag samt mätarställning vid tjänsteresans start samt varifrån resan startade
•Syftet med tjänsteresan
•Vilka platser (adress)/företag/kontaktpersoner du besökt
•Hur många kilometer du kört
•Datum, klockslag samt mätarställning vid hemkomsten samt var tjänsteresan avslutades
•Mätarställning vid årets slut

Kom ihåg att körjournalen ska skrivas löpande. Det är också bra om du noterar antal liter bränsle och pris när du tankar. Då är det lättare att beräkna värdet av den privata körningen.

Är du företagsledare i ett fåmansföretag ska du alltid skriva upp både tjänsteresor och privatresor.

05/09/2017

Inga förändringar i nuläget avseende 3:12-regler och skiktgränser!

Regeringen presenterade idag, den 26 augusti, förändringar avseende tidigare remitterade förslag om skatt på flygresor, förändringar av 3:12-reglerna samt skiktgränserna.

Vad gäller förändringar av 3:12-reglerna och skiktgränserna kommer regeringen, i samarbete med Vänsterpartiet, inte lägga fram de remitterade förslagen.

Vad gäller förslaget om skatt på flygresor föreslår regeringen förändringar i förhållande till lagrådsremissen på följande sätt: Skattenivåerna har sänkts från 80, 280 respektive 430 kronor till 60, 250 respektive 400 kronor. Regeringen kommer vidare att säkerställa att eventuella ökade driftsunderskott för lokala/regionala flygplatser som följer av skatten kan kompenseras, vilket bedöms kunna bli aktuellt för flygplatser i Norrland och på Gotland. För detta eventuella behov av kompensation kommer regeringen att föreslå att ca 120 miljoner kronor anslås per år. Det kan även innebära lägre utdelning från Swedavia.

De förändringar som gjorts avseende skatt på flygresor ligger också i linje med de signaler som kommit från riksdagen.

28/08/2017

Nu är hösten här och verksamheten är i full gång på kontoret. Välkomna in för en fika :)

12/05/2017

Friskvårdsbidrag

Skatteverket har i ett ställningstagande klargjort hur friskvårdsbidrag kan proportioneras utifrån arbetstid och anställningstid. Man har även behandlat frågan om friskvård på olika arbetsorter samt frågan om matchning av bidrag och anställningstid.

Motion och friskvård

En arbetsgivare kan erbjuda sin personal skattefria personalvårdsförmåner i form av motion och annan friskvård som är av mindre värde och enklare slag, under förutsättning att erbjudandet riktar sig till hela personalen.

Det är vanligt att arbetsgivaren subventionerar motion och friskvård genom ett friskvårdsbidrag, dvs att arbetsgivaren betalar en ersättning till anställda som t ex skaffat sig gymkort.

Friskvårdsbidrag för tidsbegränsat anställda

För att motion eller friskvård ska vara skattefri så gäller att den riktas till hela personalen. Med hela personalen menas samtliga anställda oavsett anställningsform. Arbetsgivaren kan alltså inte bestämma att enbart t ex tillsvidareanställda ska få förmånen.

Anställda med en tidsbegränsad anställning (tillfälligt anställda) ska också få del av förmånen. Enligt förarbetena så kan arbetsgivaren dock använda sig av särskilda arrangemang för tillfälligt anställda, t ex i form av klippkort. De alternativa möjligheterna behöver alltså inte vara exakt likadana för samtliga anställda. Enligt Skatteverket bör detta synsätt även gälla friskvårdsbidrag.

De heltidsanställda på företaget Grus AB får ett friskvårdsbidrag på 3 000 kr. En vikarie som enbart har en anställning som varar s*x månader kan alltså få ett bidrag på 1 500 kr.

Bidrag för deltidsarbetande tillsvidareanställda

Skatteverket menar vidare att arbetsgivaren också kan proportionera bidraget för tillsvidareanställda som arbetar deltid. Då proportioneras bidraget efter arbetstid. All arbetstid räknas då in, t ex även arbete i bostaden.

En av de tillsvidareanställda hos företaget Grus AB arbetar deltid på 70%. Denne kan få ett friskvårdsbidrag på 70% x 3 000 = 2 100 kr.

Ingen övrig differentiering av bidrag

Observera att arbetsgivaren kan välja att ge tillfälligt anställda och tillsvidareanställda som arbetar deltid samma belopp som tillsvidareanställda som arbetar heltid. Ställningstagandet ger den yttre ramen för hur en arbetsgivare kan proportionera friskvårdsbidrag utifrån arbetstid och anställningstid. En arbetsgivare kan dock inte differentiera bidraget utifrån andra grunder som t ex lönenivå, tjänsteställning, organisatorisk tillhörighet eller arbetsort.

Observera dock att arbetsgivaren inte kan lämna en skattefri ersättning för en anställds utlägg för motion/friskvård för tid efter att anställningen har upphört, se nedan.

Föräldralediga och sjukskrivna

Skatteverket anser att anställda som är sjukskrivna eller föräldralediga bör bedömas utifrån sin ordinarie arbetstid. Om en anställd som exempel har fullt friskvårdsbidrag när en period av föräldraledighet eller sjukskrivning inträder så bör arbetsgivaren alltså inte reducera bidraget.

Friskvård på olika arbetsorter

En arbetsgivare som har anställda på olika arbetsorter kan enligt Skatteverket erbjuda olika former av motion och friskvård.

Sten AB har personal på arbetsplatser på fem olika orter. Tre av arbetsplatserna har ett eget gym. Sten AB kan då erbjuda de anställda på de övriga två arbetsplatserna någon annan form av motion, t ex friskvårdsbidrag.

Matchning av friskvårdsbidrag och anställningstid

En arbetsgivare kan ersätta en anställds utlägg för utgifter enbart för sådan motion/friskvård som den anställde betalar under anställningstiden, och som matchar motsvarande tid. Arbetsgivaren kan alltså inte skattefritt ersätta utgifter som den anställde har betalat innan anställningen påbörjades, även om de till viss del avser anställningstiden.

Stina köper ett årskort på ett gym 1 januari för 3 600 kr. Samma dag påbörjar hon ett vikariat på tre månader. Arbetsgivaren kan i detta fall ersätta 25% (3/12 månader) av gymkortet via friskvårdsbidrag, dvs högst 900 kr.

En anställd som fått ett utlägg under anställningstiden ersatt och som sedan slutar i förtid behöver dock inte återbetala något även om utlägget då delvis kommer att avse tid efter det att anställningen har upphört.

Kalle är tillsvidareanställd och köpte 1 januari ett årskort för 3 600 kr för sitt friskvårdsbidrag. Kalle slutar oplanerat den 30 juni. Han behöver dock inte återbetala något för årskortet. Men om Kalle får en ny arbetsgivare under året kan han inte få skattefri ersättning för någon del av årskortet eftersom detta inköptes av Kalle innan den nya anställningen påbörjades.

Om Kalle hade betalat sitt gymkort månadsvis kan den första arbetsgivaren betala avgiften till gymmet fram till och med juni, och den senare arbetsgivaren kan betala avgiften från och med nya anställningstidpunkten

»Skatteverkets ställningstagande 131 145503-17/111

12/05/2017

Månadsuppgifter istället för kontrolluppgift

Riksdagen har beslutat att uppgifter om löner och skatteavdrag till varje anställd ska lämnas månadsvis istället för i en årlig kontrolluppgift.

Kontrolluppgifter

Enligt dagens regler ska kontrolluppgifter lämnas en gång per år för ersättningar och förmåner som ingår i inkomstslaget tjänst. Det gäller löner, arvoden, pensioner, förmåner, sjukpenning, föräldrapenning och andra tjänsteinkomster. Förutom om ersättningarna ska även uppgift om skatteavdrag lämnas. Kontrolluppgifter för fysiska personer ska lämnas till Skatteverket av den som gett ut ersättningen eller förmånen senast 31 januari året efter inkomståret.

Beslut om månadsredovisning

Riksdagen har nu beslutat att arbetsgivare m fl ska lämna uppgifter om lön och skatteavdrag på individnivå varje månad via arbetsgivardeklarationen till Skatteverket, istället för årliga kontrolluppgifter.

Syftet är att de uppgifter som nu lämnas av arbetsgivare till olika myndigheter ska bli mer effektiva genom att uppgiftslämnandet samordnas. På så sätt kommer servicen till den enskilde individen att öka. Risken minskar också för att inkomstrelaterade ersättningar blir fel och myndigheternas kontrollmöjligheter kommer att förbättras.

Elektroniskt eller på papper

Arbetsgivardeklarationen kommer precis som idag kunna lämnas elektroniskt eller på papper. Elektroniskt lämnas den antingen genom att en fil med samtliga uppgifter överförs eller genom att arbetsgivaren manuellt registrerar nödvändiga uppgifter för varje betalningsmottagare (via en e-tjänst med e-legitimation).

Tidpunkt

Redovisning av uppgifterna per betalningsmottagare ska göras i arbetsgivardeklarationen månaden efter den månad ersättning har betalats ut eller en anställd har fått förmånen. Löner och ersättningar som betalas ut i januari ska alltså redovisas i skattedeklarationen i februari. Redovisningstidpunkten är alltså densamma som idag.

Uppgifter som ska lämnas i totalsumma

Liksom tidigare ska uppgifter om sammanlagda skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för samtliga anställda lämnas i skattedeklarationen. Däremot ska uppgift om sammanlagd ersättning som arbetsgivaren är skyldig att göra skatteavdrag för och betala socialavgifter för inte längre behöver lämnas.

Uppgifter som ska lämnas på individnivå

De uppgifter som ska lämnas på individnivå i skattedeklarationen är bland annat
•skattepliktiga och skattefria ersättningar för arbete (t ex löner, förmåner, sjuklön)
•skatteavdrag
•ersättning som är underlag för särskild inkomstskatt (SINK)
•underlag för husarbete
•ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift
•hyresersättningar.

Det är alltså ungefär samma uppgifter som idag lämnas i den årliga kontrolluppgiften. Vissa uppgifter som idag lämnas i kontrolluppgiften behöver dock inte lämnas i arbetsgivardeklarationen. Det gäller uppgifter om
•kostnadsersättningar för resa och logi i samband med tjänsteresa (om skatteavdrag inte ska göras)
•förmån av fri parkering
•anställningstid om anställningen bara varat en del av året
•bilmodell vid bilförmån
•vad den anställde betalat för bilförmån
•antalet kilometer med bilersättning vid bilförmån
•huruvida en bostadsförmån gäller ett småhus.

Årlig kontrolluppgift slopas

Om ersättningar har redovisats månatligen i arbetsgivardeklarationen behöver inte någon årlig kontrolluppgift lämnas.

Ersättningar som inte är underlag för skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter behöver inte redovisas i arbetsgivardeklarationen. Om detta gäller alla arbetstagare behöver alltså inte någon arbetsgivardeklaration lämnas. Det kan bli aktuellt när det gäller till exempel mindre idrottsföreningar. Idrottsföreningar som med dagens regler inte behöver lämna arbetsgivardeklaration kommer alltså inte behöva göra det med de nya reglerna heller. De kommer även fortsättningsvis att lämna kontrolluppgift enbart en gång per år.

Om en arbetsgivardeklaration måste lämnas för vissa anställda så kan arbetsgivaren frivilligt lämna uppgifter i arbetsgivardeklarationen om sådana ersättningar till andra anställda som annars skulle ha behövt redovisas i en årlig kontrolluppgift.

Information om lämnade uppgifter

Enligt de nya reglerna ska en anställd (och andra som uppgift lämnats om i arbetsgivardeklarationen) få information om detta, senast den dag då arbetsgivardeklarationen ska ha kommit in till Skatteverket.

På så vis har den anställde möjlighet att kontrollera det som rapporteras in till Skatteverket och rätta eventuella felaktiga uppgifter.

Denna informationsskyldighet kan arbetsgivaren uppfylla genom att det på lönebeskeden noteras vilka uppgifter som lämnas till Skatteverket.

Myndigheter som kan få del av uppgifterna

Flera myndigheter kommer att få nytta av de nya månadsuppgifterna. Exempelvis Försäkringskassan i sin ärendehantering av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och bostadsbidrag. Servicen kommer att förbättras genom att man inför beslut har mer tillförlitliga och aktuella uppgifter om lön. Kronofogdens handläggning i samband med löneutmätning kommer också att bli mer effektiv och de förfrågningar som Kronofogden skickar ut till arbetsgivare kommer att minska betydligt.

Även Socialnämnderna, Arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket är exempel på myndigheter som kommer att få nytta av att man börjar lämna månadsuppgifter.

Ikraftträdande

Införandet av det nya systemet ska ske stegvis. För företag som är skyldiga att föra personalliggare och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda ska systemet med månadsuppgifter börja gälla 1 juli 2018. För övriga ska bestämmelserna börja gälla 1 januari 2019.

Reglerna om att årsvisa kontrolluppgifter inte behöver lämnas om ersättningen eller förmånen har redovisats per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen ska dock träda i kraft först 1 januari 2019 för samtliga företag. Detta innebär att de som omfattas av systemet med månadsuppgifter redan från 1 juli 2018 (se ovan) kommer att behöva lämna samma uppgift två gånger till Skatteverket.

»Regeringens prop 2016/17:58, Skatteutskottets betänkande 2016/17:SkU21

Adress

Solkraftsvägen 31
Stockholm

Telefon

073-8033993

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Redovisningsgruppen Tyresö Gnesta postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Affären

Skicka ett meddelande till Redovisningsgruppen Tyresö Gnesta:

Utvald

  • Kiss Air

    Kiss Air

    Stockholm Arlanda Airport , Term. 5 Sky City

Dela