08/06/2026
Panel på Mälartinget diskuterade följderna av regeringens infrastrukturplan 🚆 🛣️ ✈️ 🚢
Den nya nationella planen för transportinfrastruktur 2026–2037 innebär historiskt stora investeringar – men väcker också oro kring långsiktighet, kapacitet och förtroende mellan stat, regioner och kommuner. Det blev tydligt under Mälartingets stora infrastruktursamtal där Trafikverket, regionpolitiker, kommunföreträdare och näringsliv diskuterade konsekvenserna av regeringens beslutade plan.
Anders Selström regional direktör Trafikverket Mellersta efterlyste både förståelse för rollfördelningen mellan regering och myndighet, men också en samverkan mellan Trafikverket och övrig offentlig sektor.
– Det är viktigt att hålla isär vad Trafikverket beslutar och vad regeringen beslutar. Trafikverket behöver också den här tydligheten och långsiktigheten för att möta kraven ute i regionerna. Vi måste hjälpas åt i det. Mälardalsrådet gör redan vårt jobb lättare, det ska ni fortsätta med, sade han.
Regeringsbeskedet att Ostlänken inte längre ska gå hela vägen fram till Linköping var ett konkret exempel som diskuterades. Stefan Erikson (M), kommunalråd i Linköpings kommun, beskrev hur förändringen skapat en osäkerhet för både investeringar och fortsatt stadsutveckling. Samtidigt menade han att alla måste bidra till att inte förvärra skadan.
– Staten har kommit till kommunen och meddelat var stationen ska ligga. Därefter har vi planerat stadens utveckling utifrån det, sade han. Nu måste vi prata med näringslivet om vad det här nya beskedet betyder. Vi har hittills haft en god samverkan med Trafikverket om Ostlänkens dragning. Nu är det viktigt att tilliten inte skadas för mycket av det här, utan att vi stärker samverkan mellan stat, region och kommun. Hur ska Sverige öka sin kapacitet inom infrastruktur med det här nya beslutet? Det är en viktig nationell fråga.
Ny teknik och bättre användning av befintlig infrastruktur blev också ett viktigt tema. Kristina Nyquist, vd Siemens Mobility, menade att det offentliga behöver ta vara på teknikföretagens kompetens för att förbättra järnvägsnätet. Inte minst genom signalsystemet ERTMS.
– Vi har spår som vi kan använda bättre. Dagens system är att jämföra med en knapptelefon medan ERTMS är som en smarttelefon, sade hon. Halva tekniken sitter också i tågen och där kan regionalpolitiker driva på styrningen genom upphandling av regiontrafiken.
Läs hela artikeln här: https://www.malardalsradet.se/panel-pa-malartinget-diskuterade-foljderna-av-regeringens-infrastrukturplan/