Eskilstuna Stad & Platsevolution

16/10/2021

Flöden skapar konsumtion!

Fastighetsägarna presenterar årets version av CityIndex, en analys av handelsutvecklingen i landets stadskärnor. Analys per kommun är inte offentligt tillgänglig dessvärre, men analysen delas upp i fyra storleksklasser av städer, där Eskilstuna ingår i ”större städer”.

En av de tydliga poängerna är att ”flöden skapar konsumtion”. Ingen kioskvältare precis, men man kan fundera på vilken förändring som skett de senaste åren i tillgängligheten till centrum i Eskilstuna och hur det påverkat handeln?

Om det finns ett samband med förändringen av vägnätet, antal parkeringsplatser och det låga handelsindexet och särskilt det stora tappet i centrum?

https://www.fastighetsagarna.se/globalassets/rapporter/2021/cityindex-2021-reviderad-20211014.pdf

04/10/2021

Eskilstuna på plats 20 av 21 av större kommuner (SKR B3)- WSP Regionernas kamp 2021.

WSP gör en analys med kommunranking baserad på statistiskt underlag från SCB och andra offentliga källor. Robusthetsindexet som WSP har tagit fram är en sammanvägning av 12 indikatorer med syfte att skapa en övergripande bild av kommunernas välstånd och framtidsutsikter.

Ju högre Robusthetsindex desto bättre placering i ranking. Kommunerna delas in i SKRs kommungrupper för att kunna jämföras lika med lika. Eskilstuna ingår i kommungrupp B3 (större kommuner 40-200.000 invånare, med låg andel pendling).

https://www.wsp.com/sv-SE/insikter/regionernas-kamp-2021

Det är en rationell och relevant analys och bör med fördel läsas tillsammans med Svensk Näringslivs kommunranking och TOP50, som alla tre på liknande sätt analyserar näringslivsklimatet, med utgångspunkt för att rikta åtgärder för starkare näringslivsklimat.

Ett effektivt sätt att bli bättre är att analysera inom vilka områden man är som svagast och stärka just de områdena.

https://www.foretagsklimat.se/eskilstuna
http://top50.se

Hur ska vi förstå utvecklingen i Sveriges kommuner? Årets upplaga av Regionernas kamp har ett särskilt fokus på Norra Sverige och den nyindustrialisering i klimatets tecken som regionen idag möter.

24/09/2021

Kina bannlyser kryptovalutor. En stor del till motivationen handlar om den enorma elförbrukningen ”mining” medför, som i sin tur medför belastning på klimatet och försämrar konkurrenskraften i industrin.

Varför berörs inte frågan i svensk politik? Det är en uppenbar klimatfråga.

Bitcoin faller med runt fem procent sedan Kinas centralbank beslutat förbjuda all handel med kryptovalutor. Även andra mindre kryptovalutor följer med nedåt. Kinas centralbank meddelar också att den kommer att övervaka finansiella institut och olika betalföretag så att dessa håller sig bort...

22/09/2021

Svenskt Näringsliv släppte idag året utgåva av näringslivsrankingen där varje kommun kan se sina starka och svaga sidor och ett samlat omdöme.

Eskilstuna hamnar i år på plats 170:
https://www.foretagsklimat.se/eskilstuna

Det är trots allt inte länge sedan Eskilstuna låg i den absoluta toppen (fram till 2005). Med historien bakom oss var Eskilstuna sannolikt bland de allra bästa platserna att bedriva näringsliv i landet i över 300 års tid.

Vad behöver göras i Eskilstuna för att bli bland de 50 mest attraktiva kommunerna i landet att bedriva näringsliv i igen?

Ett förslag är att utgå från de enkätfrågor där Eskilstuna placerar sig svagast och förbättra just dem:

- Tjänstemäns attityder till företagande (197)
- Information till företag (198)
- Kommunens upphandling (207)
- Konkurrens från kommunen (268)
- Brottslighet (283)

Not: I rankingen ingår Sveriges 290 kommuner

15/09/2021

Läsvärd artikeln som argumenterar kring framtida bilåkande och tåg.

Om en ny järnväg blir klar först om 20 år, vid en tid då bilar går på el och släpper inte ut mer än tåget men är mycket bekvämare från dörr till dörr, kommer vi då vilja åka tåg?

Regeringens storsatsning på att bygga ut järnvägen riskerar att bli ett nytt Göta kanal, varnar trafikprofessorn Maria Börjesson. Eldrivna och på sikt självkörande bilar gör att det behövs en annan typ av infrastruktur.

17/08/2021

Det man kan fundera över är vilka sektorer inom näringslivet som påverkas mest av automatiseringen. Är det dessa sektorer eller andra Eskilstuna bör satsa mest på? Hur påverkas arbetsmarknaden?

15/06/2021

Om någon undrar varför flödet av kunder och köpkraft och centrums attraktivitet minskar?

https://ekuriren.se/nyheter/artikel/karta-har-ar-parkeringsplatserna-som-bebyggs--och-som-tas-bort

Samtidigt ökar körda mil per invånare i Eskilstuna? Vad beror det på? En rationell förklaring är att när tillgänglighet och attraktivitet i centrum minskar tvingas/väljer allt fler att jobba i andra orter med bilpendling och handla i tex Västerås.

Tar man bort fler parkeringar ökar utsläppen. Inte så konstigt i mindre städer där det finns alternativ (jobba i Stockholm, handla i Västerås). I storstäderna kan effekten bli annorlunda. Tar man där bort parkeringarna flyttar få utan tvingas/väljer att åka kollektivt, cykla eller gå när det blir mest effektivt.

Bättre tillgänglighet och starkare näringsliv är bäst medicin för att minska utsläpp från bilar!

Färre som åker långt -> mindre utsläpp!
Fler som har råd med modernare fordon -> mindre utsläpp!

Den stora utmaningen blir 2027 till 2032. Dvs fem år efter att förbifart Stockholm öppnar. Det öppnar dörren för Eskilstunabor att enklare och snabbare ta sig med bil till Sveriges starkaste arbetsmarknad. Anställda, hantverkare, konsulter, m.m.

(Saknas några stora volymer i artikeln om man ser längre bakåt men poängen är tydlig.)

Här har vi gjort en sammanställning över parkeringsplatser där det har blivit och kan komma att bli förändringar. Vissa förändringar har redan genomförts medan andra är på gång.

01/03/2021

Logistik - Störst tillväxt av robotar globalt 2019

IFR, International Federation of Robotics, sammanställer statistik om försäljning och användande av robotar i världen. Marknaden delas upp i två segment industrirobotar för tillverkningsindustri där fordonsindustrin utgör den största sektorn och servicerobotar.

För Eskilstuna är det särskilt intressant att få en överblick över utvecklingen av robotisering av två skäl:

i) andelen jobb inom tillverkande industri (framförallt tunga fordon) är nästan dubbelt så stor som rikssnittet

ii) kommunens primära prioritering för tillväxt inom näringslivet är logistik

Summering 2019 industrirobotar:

- 28% av alla industrirobotar är inom fordonsindustrin
- Genomsnittlig tillväxt över fem år (CAGR) är 11%
- Även om tillväxten var lägre 2019 än rekordåret 2018 så ökade antalet industrirobotar i drift med 12% globalt under 2019.

Summering 2019 servicerobotar:

- Tillväxten 2019 var 32%, covid19 ser ut att öka tillväxten ännu mer
- Logistik står för 43% av antalet sålda servicerobotar, tillväxten i antal sålda enheter var 42% och tillväxten i försäljning 110%
- Prognos för årlig tillväxt är 30+ % de närmaste åren och någon gång mellan 2022/23 spås antal sålda servicerobotar per år passera antal sålda industrirobotar

Varför är detta då viktigt för Eskilstuna?

Jo, för att positionera kommunens utveckling på ett sådant sätt att näringslivet har bäst tänkbara förutsättningar att växa inom segment där jobben är långsiktiga så är global försäljning av robotar en mycket relevant faktor att ta med som grund för en långsiktig strategi.

- Jobb med stor andel upprepning som sker i stor volym är kostnadseffektivt att automatisera och ersätter arbetstillfällen med robotar.

- Jobb som är svåra att automatisera (stor variation i liten volym) har stor potential att inte bara bli kvar utan även växa långsiktigt.

Det är en inte allt för vild gissning att anta:

i) att robotisering av industrin är nödvändig för att vara konkurrenskraftig, att jobben blir färre med tiden, men att det är mycket bättre att automatisera och behålla jobb än att förlora alla.

ii) att logistik som är den sektor som automatiseras allra mest förmodligen inte ger jättemånga jobb på lång sikt.

iii) att störst potential för nya jobb (nettotillväxt) varken är inom industri eller logistik.

https://ifr.org/img/worldrobotics/Executive_Summary_WR_2020_Industrial_Robots_1.pdf

https://ifr.org/img/worldrobotics/Executive_Summary_WR_2020_Service_Robots.pdf

Exempel:
https://youtu.be/EUOz-csu6gE
https://youtu.be/IMPbKVb8y8s

20/02/2021

Hur många jobb kommer framtidens logistik att ge?

https://m.youtube.com/watch?fbclid=IwAR0uSfo_AUAVSE1JmIdhDeobNMF3clxmutzZ7s0sy5zSVc5NyLQc9eoMbRg&v=8VnVS5sgAcg&feature=youtu.be

Meet the BionicHIVE SqUID, an autonomous and multi-directional robotic fleet that transforms a standard warehouse into an automated warehouse.Link to source:...

03/02/2021

Äntligen en riktigt bra nyhet för Eskilstuna! En flygplats skulle kunna förändra Eskilstunas förutsättningar enormt!

Eskilstuna har huvudsakligen två konkurrensfördelar för att utveckla näringslivet. Det geografiska läget och lågpris.

Först lite bakgrund, sedan poängen.

Läget söder om Mälaren med ett omfattande vägnät som inom 10 år förstärks med förbifart Stockholm och redan idag timvis avgångar med tåg utan byte till orter med 3.5 miljoner invånare i kombination med närheten till natur och den långa strandlinjen är bland landets bästa.

Eskilstuna är sedan 90-talet en utpräglad lågprisort, som förstärkts tydligt efter finanskrisen 2008-2010. Initialt till stor del en konsekvens av näringslivets förändring, bristande kommunikationer och låg utbildning, en utveckling som trots högskolans stora expansion, ny motorväg och spår runt millenieskiftet nästan märkligt fortsatt i fel riktning. Sedan 2010 har utvecklingen markant gått mot ett svagare näringsliv och en lågprisort, vilket accelererat de senaste åren. (Låg medellön, låga bostadspriser, låga hyror för lokaler, låg prisnivåer för tjänster - i relation till andra kommuner)

Idag har Eskilstuna som 15:e största av landets 290 kommuner, 286:e högst arbetslöshet. Bland de 50 största kommunerna rankas majoriteten av nyckeltal relaterade till näringsliv orimligt lågt.

http://media.top50.se/2020/01/TOP50-ESKILSTUNA-2020.pdf

Kommunen (kommunen och dess kommunala bolag) har sedan köpet av flygplatsen 2006 investerat enorma belopp och prioriterat resurser för att utnyttja Eskilstunas två konkurrensfördelar. Det geografiska läget och lågt prisläge. Konkurrensfördelar för logistik är det geografiska läget, lågt pris på mark (och anslutningsavgifter för VA, el, m.m.) och allra viktigast låga löner.

Om denna prioritering varit bra för Eskilstunas näringsliv och arbetsmarknad de senaste tio åren och på sikt får bli en annan diskussion. Kärnpunkten är dock att logistik (allena) som kärnprioritering som allra bäst ger en marginell positiv påverkan till utbildningsnivå, medellön och lägre arbetslöshet.

En flygplats med passagerarflyg och transporter däremot kan på sikt förändra mycket!

Flyg är dyrt! Flyg är den dyraste transporten, det är en exklusiv tjänst, vilket betyder att de dyraste varorna skulle passera Eskilstuna. Möjlighet till passagerarflyg och effektiva transporter av dyra varor kan attrahera näringsliv på en helt annan nivå än Eskilstuna kan idag.

Med dagens enormt snabba omställning av det globala näringslivet skulle en flygplats i kombination med effektiv hantering av näringslivsfrågor kunna göra Eskilstuna till en framtida stad att räkna med. Nu med en unik kombination av konkurrensfördelar:

- Geografiskt läge
- Lågpris
- Kostnads- och tidseffektiva internationella resor och transporter

Till detta ska naturligtvis framhävas kommunens övriga fördelar såsom tex högskola och klimatengagemang som plötsligt får ett helt annat sammanhang.

Vilket företag kan avstå det? Bättre förutsättningar och lägre pris!

Lycka till med förhandlingarna! För hela Eskilstunas skull, men särskilt de ca 7600 som går utan jobb.

https://ekuriren.se/nyheter/artikel/bolag-har-lagt-anbud-pa-eskilstuna-flygplats--villigt-att-satsa-miljarder

Enligt logistikbolagets vd David Hofmann finns det nu ett skarpt anbud från ett bolag som vill miljardinvestera i Eskilstuna flygplats.

16/09/2020

Ett stort slag mot arbetsmarknaden när digitalisering och automatisering går allt fortare i spåren av covid19.

Den här typen av nyheter lär vi dessvärre se mer av de närmaste åren.

Den avgörande frågan är vilka nya jobb som ska ersätta förlorade i Eskilstuna?

Affärsplan Eskilstuna föreslår huvudsakligen två segment för stor potentiell tillväxt av jobb:

- Tjänstesektorn inom IT (ex Transcom)
- Praktisk tjänstesektorn (hantverk, städ, mm)

Sedan rapporten Affärsplan Eskilstuna presenterades 2017 har dock huvudfokus på kommunens resurser varit Logistikparken och Energicentrum.

Över 1 000 personer får gå från Handelsbanken när banken ska lägga ned nästan hälften – 180 av 380 – av sina kontor under de kommande 1,5 åren.